Befolkningsutvecklingen i Dalarna
I denna rapport presenteras befolkningsutvecklingen i Dalarnas län. Fokus ligger på att beskriva hur befolkningen har förändrats över tid, samt att ge en översikt av befolkningsutvecklingen i de olika kommunerna i länet.
dfdf
För mer info om statistiken, klicka på rutan nedan:
I folkmängden som SCB publicerar ingår personer som är folkbokförda i landet. För att den som flyttar till Sverige ska bli folkbokförd ska personen ha för avsikt och rätt att stanna i Sverige i minst ett år. För personer som inte är medborgare i ett EU-land innebär det att det krävs ett uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader för att bli folkbokförd. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har Europeiska unionen (EU) beslutat att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina utan individuell prövning ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. Personer som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska i regel inte bli folkbokförda och ingå i den officiella befolkningsstatistiken. Läs mer här.
Under 2023 inledde Skatteverket ett arbete med att avregistrera flera tusen folkbokförda personer som vid en granskning visat sig inte längre bo i Sverige. I folkbokföringen har dessa registrerats som utvandrade till okänt utvandringsland. EFFEKTER PÅ DALARNA? VART HITTAR MAN INFO OM DET? Läs mer här.
För en större genomgång av hur folk och bostadsräkningar går till i Sverige, se SCBs genomgång här.
För att beskriva befolkningsutvecklingen över längre tidshorisonter används ofta den så kallade demografiska transitionsmodellen. Denna modell beskriver hur befolkningstillväxt och demografiska mönster förändras över tid när ett land utvecklas från ett förindustriellt till ett postindustriellt samhälle. Modellen är vanligtvis indelad i fyra eller fem faser, vilka beskrivs i informationsrutan nedan:
För en djupare genomgång, se exempelvis Our World in Data.
I Sverige har folkmängden mätts sedan mitten av 1700-talet. Då befann sig Sverige, som hade ungefär 2 miljoner invånare, i ett förindustriellt stadium och präglades första hand av en agrar ekonomi, där befolkningen var beroende av jordbruket för sin försörjning. Under 1800-talet skedde en snabb urbanisering, där befolkningen flyttade från landsbygden till städerna. Detta möjliggjordes av den industriella revolutionen, som ledde till en ökad efterfrågan på arbetskraft i städerna.I mitten av 1800-talet hade Sveriges befolknings nästintill fördubblats till 3,9 miljoner invånare. Denna utveckling är typisk för det stadium som brukar benämnas tidig industrialisering. Under 1900-talet fortsatte befolkningen att växa och 2017 passerade vi 10 miljoner invånare och idag har Sverige drygt 10.5 miljoner invånare. Sverige kan sägas befinna sig i ett postindustriellt stadium, där befolkningstillväxten är relativt låg och befolkningen åldras.
På länsnivå finns data över befolkningen från slutet av 1960-talet. I kartan nedan illustreras utvecklingen av befolkningen i Sveriges län mellan 1968 och 2023 och ett tydligt mönster framgår. Sveriges befolkning har i första hand ökat i de sydliga länen och då framförallt storstadsregioner. Uppsala har haft den snabbaste befolkningsutvecklingen, med en ökning på ungefär 93 procent sedan 1968. Detta hänger sannolikt samman med den relativt närheten till Stockholm kombinerat med ett av Sveriges främsta lärosäten. Även Halland och Stockholms län har haft befolkningsökningar på över 70 procent under samma tidsperiod. I de nordligare delarna av landet är bilden relativt annorlunda. Med undantag för Västerbottens län, där befolknings ökat med ca 19 procent sedan 1968, har befolkningen minskat i de norra länen. Störst minskning har skett i Västernorrland, där befolkningen minskat med ca 10 procent sedan 1968. I Dalarna har befolkningen ökat med ungefär 3 procent sedan 60-talet, vilket är bättre än näraliggande län som Värmland och Gävleborg men sämre än exempelvis Örebro och Västmanland. Bidragande orsaker till detta är sannolikt avsaknad av större lärosäten och det relativt långa avståndet till storstadsregioner såsom Stockholm.
På kommunnivå i Dalarna framträder ett liknande mönster, men i mindre skala. Befolkningen har ökat mest i Falun, där den ökat med ungefär 31 procent sedan 1968. Även i Borlänge och näraliggande pendlingsorter som Säter och Gagnef har befolkningen ökat tydligt. I de nordligare delarna av länet har befolkningen ökat mest i Leksand och Mora. Dessa ökningar har skett på bekostnad av framförallt mindre kommuner i norra Dalarna, där exempelvis Älvdalen och Vansbro har haft en befolkningsminskning på närmare 30 procent sedan 1968. I de södra delarna av länet är det framförallt tidigare bruksorter som Avesta och Ludvika som haft en kraftig befolkningsminskning (strax över 20 procent).
Om vi fokuserar på utvecklingen i Dalarnas län på årsbasis, är det tydligt att befolkningsförändringarna följer ett visst mönster, där perioder av tydliga befolkningsökningar följs av perioder av befolkningsminskningar. Exakt vad alla svängningar beror på kan vara svårt att veta, men uppenbart är i alla fall att den tydliga minskningen under 1990-talet hänger samman med den djupa ekonomiska kris som då drabbade Sverige och Dalarna. Mer än 10 000 personer netto lämnade länet under den andra hälften av 1990-talet. Sedan millennieskiftet har befolkningsutvecklingen varit mer stabil, med en ökning på ungefär 1.34^{4} personer sedan 2000. En viktig anledning till denna ökning är flyktingkrisen 2016, när Dalarnas län tog emot många flyktingar. Under 2023 minskade befolkningen i Dalarna med närmare 1100 personer, vilket är den största minskningen sedan 1990-talet.
Även om folkmängden i Dalarna är ungefär lika stor som den var i slutet av 60-talet, är dess sammansättning idag väsentligt annorlunda, framförallt när det kommer till åldersfördelningen. Från slutet av andra Världskriget fram till mitten av 1960-talets föddes många barn i Sverige, vilka brukar sägas tillhöra generationen “baby-boomers”. Detta syns tydligt i diagrammet nedan, då andelen av befolkningen som var under 30 år var klart högre 1968 än idag. I början av 1990-talet fick många i den stora 1960-tals generationen barn, vilka idag är runt 30 år gamla. Till följd av detta är personer i den åldersgruppen klart fler idag än de var på 1960-talet. I diagrammet framgår även att andelen av befolkningen som är 65 år eller äldre har ökat kraftigt sedan 1968. Detta hänger samman med att den stora 1960-tals generationen börjar nå pensionsåldern, samtidigt som den förväntade livslängden ökat.
I fortsättningen av denna rapport delas Dalarnas befolkningsutveckling upp i dess komponenter, födelsenetto, dvs. nettot av födda och döda, och flyttnetto, dvs. nettot av inrikes och utrikes flyttar. Vi börjar med födelsenettot.
Här behövs en kort introduktion
Antalet födda barn per kvinna i Sverige, den så kallade fruktsamheten, var under 2023 den lägsta som uppmätts (SCB har data sedan mitten av 1700-talet), vilket är i linje med utvecklingen i stora delar av västvärlden. Som synes i diagrammet nedan tenderar dock fruktsamheten att variera relativt mycket över tid. Detta kan förklaras med en blandning av faktorer, såsom ekonomiska förhållanden, politiska beslut och kulturella normer. Under 1970-talet sjönk fruktsamheten i Sverige till följd av bland annat en ökad användning av preventivmedel och en ökad andel kvinnor som studerade och arbetade. Under 1980-talet togs diverse politiska beslut kopplade till att förbättra fruktsamheten (exempelvis generös föräldraförsäkring), vilket fick en positivt effekt fram till början av 1990-talet, innan en ekonomisk kris fick en tydligt negativ effekt. Under delar av 2000-talet har fruktsamheten varit relativt hög, vilket sannolikt hänger ihop med att den utrikes födda andelen av Sveriges befolkning då ökade kraftigt (invandrare har generellt högre födelsetal). Sedan toppen runt 2016 har dock fruktsamheten i Sverige sjunkit stadigt. Fruktsamheten i Dalarna följer i praktiken samma mönster som fruktsamheten i Sverige, men är något högre.
Bland Dalarnas kommuner hade Gagnef år 2023 den högsta fruktsamheten (2,26), medan Mora hade den lägsta (1,3). Det är dock viktigt att notera att fruktsamheten på kommun-nivå kan variera relativt mycket över tid (se avsnittet kommunfördjupningar).
SKULLE VARA INTRESSANT MED FRUKTSAMHET UPPDELAT PÅ ÅLDERSGRUPPER. Går sannolikt att modifiera skriptet för att ta hänsyn till det.
Finns inget diagram för detta för tillfället.
Döda bör kopplat till åldersstrukturen, dvs. att trots att befolkningen idag är såväl större som har en annan ålderstruktur, så dog lika många 1968.
https://www.scb.se/contentassets/c77fa5ab928d4397b7d0a649c3f415db/be0701_1861i19_br_be51br2004.pdf
Lägg till diagram för födda respektive döda. Diskutera att det sedan början av 90 - talet alltid har fötts fler än det dör i Dalarna.
Som vi såg i avsnittet ovan, bidrar nettot mellan födda och döda i praktiken alltid negativt till Dalarnas befolkningsutveckling. Eftersom andelen av befolkningen som inte är i barnafödande ålder med all sannolikhet kommer att öka i framtiden, är det svårt att se hur den utvecklingen skall kunna förändras framöver. Om tanken är att Dalarnas befolkning skall växa i framtiden blir det därför helt centralt att fler flyttar till länet än de som flyttar därifrån. Flyttarna till och från Dalarna kan delas upp i två delar:
Generellt flyttar personer inrikes i första hand till större städer och universitetsorter. Detta hänger sannolikt samman med att dessa orter har en stor arbetsmarknad och goda utbildningsmöjligheter. I förhållande till sin befolkningsstorlek sticker Västerbotten, som har ungefär lika många invånare som Dalarna, ut. Den stora inflyttningen till länet är i första hand kopplat till Skellefteå, där befolkningen ökade med mer än 2000 personer under 2023, vilket i första hand beror på en stor industrisatsning (etablering av en batterifabrik). Anmärkningsvärt är även att den det inrikes flyttnettot till Stockholms län var negativt under 2023, vilket är i linje med en trend de senaste åren. En viktig förklaring till det är sannolikt att den stora gruppen födda i början av 1990-talet börjar komma upp i 30-årsåldern och då väljer att flytta från Stockholm till mindre städer. I Dalarna var det inrikes flyttnettot negativt och ungefär i linje med flera andra regioner med liknande befolkningsstorlek.
Att det inrikes flyttnettot i Dalarna var negativt under 2023 är inget unikt. Sedan slutet av 1990-talet har har det inrikes flyttnettot varit negativt i Dalarna i en överväldigande majoritet av åren. En viktig förklaring till detta är sannolikt att befolkningen i Sverige blir mer urbaniserad, vilket innebär att allt fler flyttar från mindre län till storstadsregioner. I Dalarna är det framförallt unga personer som flyttar, vilket hänger samman med att det är i första hand unga personer som flyttar för att studera och arbeta. Mer om detta senare.
Vart flyttar man? Intressant att ta med? https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101J/InOmflytt/table/tableViewLayout1/
Trots att såväl det inrikes flyttnettot som födelsenettot i normala fall är negativa i Dalarna, har befolkningen ökat sedan millennieskiftet. Detta beror på att den sista komponenten som styr befolkningsutvecklingen, det utrikes flyttnettot, har varit positivt. Framförallt invandrade många till Dalarna i samband med flyktingkrisen 2016, då mer än 4000 personer netto flyttade till länet från utlandet. Sedan dessa har invandringen dock minskat avsevärt och under 2023 var det utrikes flyttnettot i Dalarna blott 280 personer. Det anmärkningsvärt låga nettot kan delvis förklaras av att Skatteverket under 2023 inledde ett arbete med att avregistrera tusentals folkbokförda personer som vid en granskning visat sig inte längre bo i Sverige. I Dalarna ökade utvandringen under 2023 med ungefär 600 personer jämfört med åren innan, vilket sannolikt härröra till avregistrering. Den främsta anledningen till det låga invandringsöverskottet är dock en striktare immigrationspolitik. Mellan 2020 och 2023 invandrade mellan 1400 och 1600 personer till Dalarna årligen, att jämföra med mellan 2000 och 3000 personer årligen åren dessförinnan.
Sammantaget har Dalarnas län haft ett positivt flyttnetto under de flesta åren sedan millennieskiftet, vilket är en viktig förklaring till att befolkningen ökat. Under 2023 var dock flyttnettot i Dalarna negativt, vilket är första gången sedan 2011. Det negativa flyttnettot hänger samman med att det inrikes flyttnettot var negativt och att invandringen minskade, vilket diskuterades i föregående avsnitt.
För att fördjupa förståelsen kring vilka som flyttar till och från Dalarna delar vi i nästkommande avsnitt upp dessa utefter ålder och bakgrund (inrikes och utrikes födda).
Normalt är personer mest benägna att flytta till en annan ort när de är i 20-års åldern, innan flyttandet gradvis avtar. Detta hänger samman med att det är i första hand unga personer som flyttar för att studera och arbeta. I Dalarna är det framförallt unga personer som flyttar, vilket hänger samman med att länets arbetsmarknad är är liten i jämförelse med många större regioner och att Högskolan Dalarna har relativt få studenter. Under 2023 flyttade närmare 1000 personer under 30 år från Dalarna till andra delar av Sverige, vilket är en viss ökning jämfört med åren innan. Samtidigt flyttade ett par hundra personer över 30 till Dalarna från andra län, men dessa är inte tillräckligt många för att kompensera för den stora utflyttningen av yngre personer. Grovhugget kan Dalarna sägas vara ett län som personer lämnar i ungdomen för att jobba eller studera på annan plats, för att sedan flytta tillbaka i 30-årsåldern när de fått barn och ser fördelarna med att bo i ett mindre län.
I likhet med de flesta kommuner i Dalarna har Avestas befolkning minskat under en lång period, från ca 28 700 invånare år 1968 till ungefär 22 800 invånare år 2023.
Befolkningen minskar under en överväldigande majoritet av åren, vilket syns tydligt i diagrammet nedan. Det stora undantaget var i samband med flyktingkrisen 2015-2016, när Avestas befolkning ökade med mer än 1100 personer. Därefter minskade befolkningen under några år, vilket till stor del kan förklaras med att personer som flyttade till Avesta i samband med flyktingkrisen lämnade för andra delar av Sverige. Under 2022 ökade Avestas befolkning något (7 personer), men denna ökning följdes av en en betydligt större minskning 2023 (-179 personer).
